Samma år som denna Bulletin går i tryck firar Göteborg sitt 400-årsjubileum under erforderlig pompa och ståt! Dock kan festligheterna, vid närmare eftertanke, lika väl betraktas som ett 100-årsjubileum för den nog så ståtliga Jubileumsutställningen 1923 – i synnerhet som den, i likhet med årets evenemang, blev två år försenad. Huruvida framtidens trädgårdshistoriker kommer skriva artiklar om den nyligen påbörjade Jubileumsparken (Göteborgs stad, 2022) återstår att se. För egen del kan vi knappast låta bli att fråga oss vilken betydelse 1923 års utställning ska tillmätas i hortikulturens historia.
Tidigare forskning om Jubileumsutställningen har framför allt intresserat sig för den spänning mellan tradition och innovation, historisk förankring och tekniska framsteg som präglade evenemanget (Houltz, 2003). Föga förvånande ligger tonvikten på själva utställningarna och deras arkitektoniska inramning, medan den växtlighet som i sin tur bildade inramning till arkitekturen som mest omnämns i förbigående (s. 86). Här finns alltså mycket kvar att göra – och många spännande infallsvinklar! En annan artikel hade kunnat handla om gestaltningen av själva utställningsområdet, vars båda arkitekter var angelägna om att bevara uppvuxna träd, kanta fasaderna med rabatter och klä in dem med klängväxter (Bjerke & Ericson, 1930, s. 25–28); om anläggandet av Näckrosdammen – utställningens hortikulturella blickfång (Fig. 1) – under ledning av en ung Erik Bülow-Hübe, sedermera mångårig förste stadsingenjör i Malmö (Bülow-Hübe, 1923; jfr. Pehrsson, 2000); om landeriet Lisebergs förvandling ”från komark till nöjespark” med storstilade planteringar och en omfattande egen odling (Nilsson & Johansson, 1998); eller också om invigningen av Göteborgs botaniska trädgård, vars nära förbindelse med jubileumsfirandet ännu inte har blivit tillräckligt belyst (jfr. Eriksson, 1991, s. 27–29). Här ska vi i stället rikta uppmärksamheten mot en annan plats i Jubileumsutställningens ”gröna” landskap, en som idag är i stort sett försvunnen och nästan helt bortglömd.
“Jubileumsutställningen i hortikulturens historia: fallet Bondegården”, Bulletin för trädgårdshistorisk forskning 36 (2023), s. 22–24 (3 p.), ISSN 1652–2362. Läs hela texten här.